Denna lilla text är skriven i min egna berättelse. Som en liten dikt. Varsågoda:

  Vi satt vid en klippa vid solnedgången. Han och jag. Vi pratade om lite småskit. Han och Jag. Jag ville komma närmare honom och han ville komma närmare mig. Och tillslut så kramades vi. Hans varma hud mot min. En lång kram. Det var bara vi. Och sen kyssen. Då förstod jag att vi aldrig skulle skiljas åt. Och vi såg solen sjunka sakta ner över himlen. Då förstod vi båda, att sommaren var slut.

 


Comments




Leave a Reply